Min forskning

Spatial Variations of Runoff in a Boreal Landscape –
controlling factors and consequenses

Jag är lärare och undervisar i biologi och naturkunskap på gymnasial nivå för vuxna i Stockholm. Inom ramen för lärarlyftet är jag antagen som forskarstuderande vid Lärarforskarskolan Klimatutveckling och Vatten-resurser med målsättningen att ta en Lic-examen.

Olika landskapstyper bidrar olika mycket till vattenföringen i ett avrinningsområde. För att kunna jämföra flödet från olika landskapstyper måste man beräkna den specifika avrinningen (avrinning per areal). Detta kan göras genom att beräkna avbördningskurvor där flödet beskrivs som en funktion av vattenståndet i bäcken.

Mitt studieobjekt är bäcksystemet i Krycklans avrinningsområde, ett 67 kvadratkilometer myr- och moränmarksområde, strax utanför Vindeln i Västerbottens inland. För att förstå sambanden mellan de hydrologiska, biogeokemiska och ekohydrologiska processerna har vattendragen i Krycklan undersökts under lång tid och det finns flera års data om vattenföringen (flöde och vattenstånd) i området.

I min forskningsuppgift ska jag testa en metod där

detaljerad inmätning av bäckgeometrin och egenskaper som bestämmer friktionen av flödet kombineras med en enkel hydraulisk modell för att beräkna avbördningskurvor. Tester i nordamerikanska vattendrag har visat att metoden har bra överensstämmelse med uppmätta flödesdata. Jag skall undersöka om det med denna metod går att beräkna avbördningskurvor som kan användas för att bestämma specifik avrinning från morän- och myrmarkerna i Krycklans avrinningsområde.

Resultaten kan visas användbara där information om vattenflödet och dess variation behövs, t.ex. för tolkning av vattenkemi och ämnestransporter eller vidareutveckling av hydrologiska modeller som kan användas för kort- och långsiktiga prognoser.

Inom projektet skall vi också undersöka möjligheten att med hjälp av LIDAR-skanning bestämma bäckfårans topografi. Detta görs i samarbete med TFE, Umeå universitet, i form av ett examensarbete. Om skanningsmetoden visas vara möjlig skulle det kunna bli ett bättre och mer kostnadseffektivt alternativ för att få fram avbördningskurvor; i så fall vore metoden förstås av största intresse inte bara för Krycklan utan för många andra hydrologiska studier där avbördningskurvor måste upprättas.