Projektet pågår 2006 till 2008 och genomförs av Ulf Jansson och Anders Wästfelt

Finansieringen kommer från Vetenskapsrådet

Sammanfattning

Den biologisk mångfaldens betydelse för landskapet och bönderna, 1900-2005 i Sverige Under 1900-talet skedde stora förändringar inom jordbruket. Mycket av det gamla jordbruket som utvecklats under 1800-talet kom att snabbt omvandlas i takt med att ny teknik och nya maskiner kom till användning. Hela samhället blev industrialiserat och befolkningen kom att bo i tätorter. Landsbygden stod för matproduktion. Så kom det att förbli under större delen av 1900-talet även om importvaror också spelade en roll i försörjningen. Under senare delen av 1900-talet så kom jordbruket att utsättas för stora ekonomiska förändringar och det var inte heller så centralt att matvaror skulle produceras inom landet. Vid slutet av 1900-talet kom också en annan diskussion upp, nämligen den om biologisk mångfald. Det innebar att den avveckling av jordbruket som inträffade under 1990-talet skulle ske med hänsyn till natur- och kulturvärden. Avsikten med följande studie är att diskutera utforska landskapets förändringar under 1900-talet samt vilka processer som påverkat denna förändring med särskild hänvisning till begreppet biologisk mångfald. Här skall begreppet i sig undersökas, hur det har använts inom framför allt myndigheter och vilka konsekvenser det har fått för brukarna och landskapet. Undersökningen handlar om hur markanvändning och biotoper har förändrats över tiden, hur biologisk mångfald som begrepp har utvecklats och operationaliserats inom jordbrukspolitiken, och hur ersättningar och bidrag påverkat brukaren, som slutligen skapar landskapet.

Studien skall koppla samman vad som skedde i landskapet, när det gäller markanvändning inom jordbruket, hur diskussionen kring biologisk mångfald påverkat regler och agerande och hur bönderna kom att omvandla den informationen i brukandet av landskapet. De viktigaste frågorna som skall studeras är hur brukare och administratörer inom jordbruket har förhållit sig till jordbruket och landskapets förändringar? Vidare hur begreppet biologisk mångfald har påverkat myndigheter, brukare och landskap? Samt frågan om hur landskapet och markanvändningen har förändrats under 1900-talet? Metoden att göra det är att välja ut tre områden i östra Småland, norra Uppland och centrala Västergötland. Områdena skiljer sig åt och förutsättningarna för jordbruk varierar en del. Historiska processer, domänstruktur och andra faktorer varierar också. I varje område kommer vi att göra en analys vad gäller historiska förändringar i landskapets struktur beträffande, markanvändning, befolkning och jordbruksproduktion. I delar av områdena kommer mindre områden att detaljundersökas. Det gäller då att i detalj se vilka förändringar som har skett i området, hur ägostrukturern förändrats, hur olika former av styrmedel från myndigheter har påverkat böndernas val att organisera sitt landskap. Det är en viktig iakttagelse inom geografin att studera skilda skalnivåer. Man kan bli missledd om man studerar en faktor isolerad från sitt geografiska sammanhang. Att variera skalor, en översiktlig och en detaljerad kommer att ge nya möjligheter till förståelsen av landskapets 1900-talshistoria.

För att kunna studera landskapets och markanvändningens förändringar, begreppet biologisk mångfalds användande och brukarens attityder och inställning måste flera olika källor användas. Bland annat olika former av texter, som offentliga skrivelser, rapporter och regelverk, som handlar om biologisk mångfald. En annan källa är kartor och digital geografisk information som visar på markanvändning. Den tredje stora källan är intervjuer som kommer att ske i huvudsak med brukare men även andra. Denna undersökning kan visa på hur man kan undersöka ett begrepps betydelse för landskapet. Tidigare studier av biologisk mångfald har inte handlat om hela nätverket av beslut utan endast delar. Här vill vi koppla samman den faktiska landskapsförändringen, brukaren och de statliga myndigheternas agerande. Vi kommer också att kunna se hur brukarna uppfattar begreppet och vad det har för betydelse för dem. I Projektet kommer minst ett seminarie att genomföras i varje område med en större grupp av människor. Syftet är där att dels återföra information till människor i det undersökta området, dels att fånga upp nya företeelser eller korrigera detaljer som vi har missat eller missförstått i intervjuerna eller några andra av våra undersökningar. I samband med detta kommer en kortare rapport att skrivas till varje område.